Wawelslottet och domkyrkan – spegeln av Polens tusenåriga historia

En kalkstenkulle på 228 meter, som reser sig övanför Wisla floden mitt i Krakow. Ett
gammalt maktcentrum, både det legendariska (som härstammar från kungen Krak) och det
historiska: furstliga, kungliga och kyrkliga. Även om Wawelkullen med dess domkyrka och
slott hör till Krakows mest kända och populära ställen, har den säkert sina dolda hemligheter
som gäller att upptäckas!

De första spåren av mänsklig närvaro på Wawelkullen härstammar från tiden för
tiotusentals år sedan. En kulle ovanför floden, mitt i sumpmarken var redan då ett bra läge att
skydda sig i. Enligt legenden bebodde sig en drake här, som även de starkaste drakjägarna
förlorade i kampen med och som äntligen besegrades av… en klok skomakare. Om legenden
påminner gropen och drakfiguren som nu befinner sig vid foten av kullen.

De första hållbara bebyggelserna fanns här troligen på 800-talet, redan innan den
polska staten uppstod, och tjänade härskaren rådande över Wislaner stammen som bebodde
området. När polska staten uppstod inkorporerades både Krakow och Lillpolen i riket och
Wawel förblev fortfarande ett centrum för såväl den världsliga som den kyrkliga makten.
Redan på 900-talet fanns här en stenborg och många kyrkor.

År 1000 fick Krakow sin egen biskopsstol med säte på Wawel vilket följde i att domkyrkan snart restes på kullen. På 1000-talet blev Wawel ett av furstliga huvudsäten, här vistades både furstarna och
de första kungarna när de reste genom riket. Byggnaderna på kullen gick igenom flera
arkitektoniska stilar, först den romanska, sedan den gotiska och därefter renässansstilen.
Borggården på slottet och Sigismundskapellet anses vara det finaste exemplet på renässansen
norr om alperna. På 1500-talet utgjorde Wawel ett centrum för humanistisk kultur och
wawelska hovet var ett av de mest betydelsefulla i hela dåtida Europa.

På 1600-talet började Wawelslottet förlora i betydelse, eftersom Polens huvudstad flyttades från Krakow till
Warszawa. Huvudrollen på Wawelkullen spelade då domkyrkan där polska kungar
fortfarande kröntes och begravdes. År 1795 skedde Polens tredje delning, till följd av vilken
Polen upphörde vara en självständig stat och delades mellan tre grannländerna. Krakow
hamnade i den österrikiska delen, som tur var, eftersom staden kunde bevara en viss
autonomi. På själva slottet vistades dock tyvärr österrikiska soldater som delvis förstörde dess
fina interiörer. De byggde även ett hus av röd tegel som går ut mot Wisla floden, som de
gjorde till militära sjukhuset. Det var på den tiden Wawelkullen började betraktas som symbol
av den polska nationens enhet och som Polens kulturella och religiösa hjärta.

Efter första världskriget, då Polen återfick självständighet, beslutade man att renovera
slottet och förbereda det som ett blivande säte för den polska presidenten. Även om centrala
makten fanns i Warszawa, fyllde Wawel den här funktionen fram till 1939, då andra
världskriget utbröt och Krakow blev huvudstaden på den av nazityskarna ockuperade delen
(Generalgouvernementet).

Den 6:e september 1939 gjorde Gouvernören Hans Frank Wawel
till sitt privata hem. Trots stölder lyckades slottet undgå större förstörelser. Efter kriget
renoverades slottet igen och många av wawelska konstverkssamlingar och historiska minnen
återkom till Wawel, bl. a. de fina flamländska gobelängerna som vi skriver om här.
Wawelkullen blev i sin tur ett museum som visar de mest värdefulla föremålen av den polska
materiella kulturen.

OBS! Här kan du se gobelängutställningen utan att gå hemifrån! 🙂