Auschwitz Birkenau – Europas största nazityska förintelseläger
KL Auschwitz (1940-1945) var det största av de nazityska koncentrations- och dödslägren och ett centrum för judarnas omedelbara förintelse, ett av de tio koncentrations- och dödslägren som grundades av nazityskarna på det polska området.
Lägret blev för världen en symbol för terror, folkmord och förintelse. Det grundades av nazityskarna i mitten av 1940 i förorten av den polska staden Oświęcim, som inkorporerades till Tredje riket.
Lägrets uppkomst
Den direkta anledningen till att grunda lägret var överfulla fängelser samt att antalet massfångade polacker blev större och större. I början skulle lägret vara ett av sådana koncentrationslägren som grundades i Tredje riket redan på 30-talet och den funktion fyllde det i alla 5 år av sin existens. Men år 1942 blev lägret i Auschwitz till ett centrum för „Endlösung der Judenfrage” – slutgiltiga lösningen av judenfrågan, den nazityska planen att mörda ut alla judar som bebodde de av Tredje riket ockuperade och kontrollerade områden.
År 1944 tillföll höjdpunkten av lägrets verksamhet. Då bestod det av tre delar:
Auschwitz I, som grundades år 1940 på området och i byggnaderna som tillhörde den österrikiska kasernen före första världskriget.
Auschwitz II-Birkenau, det största underlägret i hela komplexet, som grundades 1941 på området av den 3 km från Auschwitz avlägsna landsbygden Brzezinka. Den polska befolkningen tvångförflyttades därifrån och husen revs ner. I Brzezinka – Birkenau – byggde nazityskarna de flesta av massmordsanläggningarna.
Auschwitz III-Monowitz. Åren 1942 – 1944 grundades ungefär 40 småläger som utnyttjade fångarnas arbetskraft i nazityska industrianläggningar samt jordbruks- och odlingsföretag. Det största hette Buna, låg 6 km från Auschwitz I och grundades 1942 vid fabriken Buna-Werke. Smålägren byggdes av den tyska koncernen IG Farben, till vilken SS levererade fångar att arbeta.
Hela lägret och alla underläger separerade nazityskarna från den omgivande världen och omringade med taggtråden. Men området som förvaltades och kontrollerades av SS-män från KL Auschwitz översteg taggtråden och omfattade ca 40 kvadratkilometer kring Auschwitz och Birkenau.
Den polska och judiska befolkningen som bodde granne med de byggda lägren tvångförflyttades. En del av deras hus revs ner, de restererande beboddes av SS-män från lägren och deras familjer. Precis utanför lägren fanns verkstäder, kontorer och magasiner som tillhörde lägrets förvaltning.
Förintelsen
Den största gruppen bland fångarna var inledningsvis polacker (åren 1939-1941). Den första polska transporten nådde KL Auschwitz den 14:e juni 1940 från fängelset i Tarnow. Sedan själva början av kriget förde ockupationsmakten sin politik som gick ut på att utplåna den polska nationen, försvaga dess intelektuella potential och framtvinga absolut lydnad. Därför spelade olika fängelser, arrester och läger – särskilt koncentrationsläger – en viktig roll. Dit hamnade människor som greps till följd av gatuarresteringar, akademiker, gisslan som straff för motståndsrörelsens verksamhet, de psykiskt och obotligt sjuka samt funktionshindrade, även warszawaborna från Warszawaupproret 1944.
Judarna som befann sig i lägret i början, dvs. åren 1939-194 hamnade dit på samma regler som andra fångar, för att ha brutit mot de nazityska anordningarna. Sedan våren 1942 ändrades dock allt. Judarna började anlända dit i separata transporter. År 1942 blev KL Auschwitz ett huvudcentrum för den slutgiltiga lösningen av judenfrågan, där judarna från polska området som inkorporerades till Tredje riket, hela av nazityskarna ockuperade området samt från med nazityskarna alierade europeiska stater skulle förintas.
När det gäller nationaliteter, var ungerska judar den största gruppen. Sedan var det polska judar, de tjeckiska, slovakiska, franska, holländska, belgiska, tyska och österrikiska, italienska och norska. Deras deportering initierades av nazityska makten och dess utländska företrädare.
Judarna var den grupp som nazityskarna, enligt vilka deras liv inte hade något som helst värde, betraktade med största grymheten. Så som andra fångar föll de offer för hunger, kyla, sjukdomar, kraftöverstigande arbete, trakassering och misshandel, fenolinjektion i hjärtat eller medicinska experiment. De som ansågs vara arbetsföra sattes i lägret som arbetskraft. De anställdes vid utbyggnad av lägret och i tyska industrifabriker för att stärka Tredje rikets militära potential. Men judarna var den grupp som först och främst bestämdes till gaskammare.
Sedan mitten av 1942, då KL Auschwitz blev med i ’den slutgiltiga lösningen av judenfrågan’, steg antalet deporterade judar i snabb takt. Då utgjorde judarna den största gruppen bland fångarna. Detta år anlände ca 197 tusen judar i lägret, 1943 var det 270 tusen och 1944 redan 600 tusen, vilket allmänt gjorde ungefär 1,1 miljon människor (varav ungefär 200 tusen valdes ut som arbetsföra). På samma tid sattes ungefär 160 tusen polacker, romer, vitryssar, ukrainare, tjeckar, fransmän och andra nationaliteter samt flera tusen ryska krigsfångar i lägret.
Befrielsen
Evakuering och likvidering av KL Auschwitz var en bra planerad och väl organiserad aktion. Sedan augusti 1944 evakuerades därifrån ca 65 tusen fångar som togs bort till Tredje riket, anställdes där och på så sätt tvingades att hjälpa den nazityska krigsmaskinen. Då började även lägrets förvaltning att sudda ut spåren och förstöra bevis på nazityska brott som begicks i KL Auschwitz. Stulna judiska tillhörigheter fördes ut i brådska. September, oktober och november 1944 mördades Sonderkommando, de judar som tvingades att betjäna gaskammarna och krematorien, de som blev direkta vittnen till förintelsen.
KL Auschwitz befriades den 27:e januari 1945 av Röda Armén. Fångarna välkomnade soldaterna som riktiga befriare, som översteg lägrets port medvetna om dagens historiska betydelse. Paradoxalt nog, att soldater som formellt företrädde den ena regimen gav befrielse åt fångar av den andra regimen. Strax innan befrielsen dog eller mördades av nazityskarna flera hundra fångar. I kampen om befrielsen dog några hundra ryska soldater som lyckades befria ca sju tusen fångade människor.
Här befinner sig museum Auschwitz Birkenaus nätsida på engelska.
Här kan du se varför ett besök i museum är ett måste och boka en guidning på svenska i Auschwitz Birkenau via oss.