Oskar Schindler – mannen som räddade 1200 människoliv

Entreprenör, kvinnotjusare och altruist.

En absolut inte svart-vit människa.

Mannen som räddade 1200 människoliv.

Han föddes den 28:e april 1908 i den moravska staden Zwittau (i dag tjeckiska Svitavy).

Med 20 gifte han sig med Emilie Pelzl, dottern till förmögna jordbrukare. Oskar jobbade med tillverkningen av jordbruksmaskiner hos sin fader fram till företagets kollaps, som förorsakades av den ekonomiska världskrisen oktober 1929. Då började han arbeta som handelsföredträdare i ett företag i Brno.

1935 blev han medlem i De sudetska tyskarnas parti och snart i Abwehra, den tyska militära underrättelsetjänsten. För den verksamhet, som han drev på Tjeckoslovakiens och Polens område arresterades han 1938 men frigavs snart, efter att Tredje riket hade annekterat Sudetenland. Då blev han medlem i NSDAP, Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet.

Efter de nazityska truppernas intågande i Kraków, som ägde rum den 6:e september 1939, Schindler tillskrivs till staden, där han skulle syssla med företagsverksamhet.

Snart tilldelades honom kastrullaffären på Krakowska gatan och den före detta fabriken för emaljvaror ’Rekord’ i Zabłocie, ett område som ligger i krakowska stadsdelen Podgórze.

Han utvecklade fabrikens verksamhet och förvandlade den i Deutsche Emailwarenfabrik (DEF). Därpå utnyttjade han resurser som togs bort från judarna och byggde ut fabriken.

Sedan dess tillverkades inte bara emaljvaror där, fabriken arbetade nämligen även för den tyska militärindustrin. Tack vare detta hade företaget en stor chans för överlevnad. Militärindustrin fick på den tiden speciella privilegier, eftersom operationer på fronterna blev allt intensivare.

Fabriken fick inkomster först och främst från tillverkningen för den tyska armén, men profiterade även av försäljningen på den svarta marknaden, för vilket Schindler arresterades förresten några gånger.

Tack vare sina bekantskap med högt ställda företrädare för nazisystemet i Generalgouvernementet lyckades han dock klara sig varenda gång. Inkomster satsade Oscar i hjälpen för judarna.

DEF anställde år för år fler och fler judar. I början ville Schindler helt enkelt att deras jobb ska ge pengar. Men 1943 byggde han en anläggning för några hundra judiska tvångarbetare, som officiellt var ett underläger av lägret i Plaszow, där de fick vistas efter likvideringen av krakowska ghettot. Schindler lyckades göra det genom att ge mutor. Anläggningen befann sig i fabrikens bakre del. Judarna kunde bo där, de fick även tillräckligt med maten.

När 1944 fronten var på väg till Kraków, evakuerade Schindler både tillverkningen och sina judiska arbetare till fabriken i moravska Brünnlitz, där den var verksam fram till Röda arméns uppträdande den 8:e maj 1945.

Efter kriget höll Schindler kontakt med de räddade judarna. Hans livshistoria spreds tack vare de judiska före detta arbetarna från Kraków, på deras inbjudan reste han även flera gånger till Israel.

1963 fick Oscar Schindler utmärkelsen Den rättfärdige bland folken, som tilldelas av jerusalemska institutet Yad Vashem.

Han lyckades inte längre som företagare och försörjde sig på pension från den tyska staten, även judarna stötte honom ekonomiskt. Han dog den 9:e oktober 1974 i Hildesheim i Tyskland och begravdes enligt sin vilja på den katolska kyrkogården på Siionberget i Jerusalem.

Schindler blev känd tack vare Thomas Keneallys bok Schindlers ark, men världsberömmelse gav honom dess ekranisering av Steven Spielberg med titeln Schindlers lista år 1993.

År 2010 uppstod i Krakow ett museum i fabriken som han drev här under andra världskriget. Museum heter Schindlers fabrik och ligger vid adressen Lipowa gatan 4.

Där får du veta mycket om Krakows och krakowbornas krigsöde. Större delen av utställningar är naturligtvis ägnat åt judarnas situation under kriget. Museum är ett av stadens populäraste besöksmål.